Inte långt kvar nu!
Nu är det verkligen inte långt kvar, 25 dagar! Kändes som en evighet då vi bokade men nu är det ingenting och jag börjar bli kraftigt nervös. Jag lämnar ändå ganska mycket bakom mig! Funderar på om jag verkligen kommer klara mig ensam sen när My och Johanna åkt hem? Kommer jag kunna få jobb? eller kommer jag stå där utan pengar och ringa hem till mamma så hon kan se till att jag kommer hem till släckten?
Imorgon ska jag och Johanna iaf ut och fira att vi slutat jobba. Det ska bli riktigt roligt och skönt att få slappna av lite och bara ha roligt. Ganska intensivt nu med körskolan, jag är dålig på att hålla mig till höger (även fast det är enkelriktat?) och min bilskolelärare säger ständigt "vi har högertrafik här i Sverige!", men då tänker jag att de är inte långt kvar tills det verkligen är på vänster sida om vägen jag skla köra. Så det kanske är positivt att jag drar åt vänster redan nu.

Imorgon ska jag och Johanna iaf ut och fira att vi slutat jobba. Det ska bli riktigt roligt och skönt att få slappna av lite och bara ha roligt. Ganska intensivt nu med körskolan, jag är dålig på att hålla mig till höger (även fast det är enkelriktat?) och min bilskolelärare säger ständigt "vi har högertrafik här i Sverige!", men då tänker jag att de är inte långt kvar tills det verkligen är på vänster sida om vägen jag skla köra. Så det kanske är positivt att jag drar åt vänster redan nu.

Ett tag sen...
Ville att något skulle hända innan jag skrev nästa inlägg men det är "mycket prat och lite verkstad" för tillfället. Som att jag, Johanna och My ska ha en avskedsfest den 16de oktober men vi har fortfarande inte hittat var vi ska ha festen. I Australien ska vi flyga till Cairns med ett stopp på vägen men ännu har vi inte bokat flyget. Och sist men inte allra minst bilskolehelvetet, måste boka alla lektioner+ upp körning och teoriprovet nu om det ska hända innan jag åker! Men en riktigt god nyhet är att jag har min sista arbetsdag på jobbet jag avskyr så mkt imorgon. Vilken känsla när jag stämplar ut och då faller allt på plats förhoppningsvis.
Ikväll är det valvaka så jag har redan gjort mig bekväm framför tvn. I pyjamas och med täcke fast än klockan bara är kvart i sex. Men det är en sån dag idag, så jag tänker inte göra mycket annat. Har tagit mitt ansvar idag och röstat för första gången i mitt liv. Lite roligt ändå att första gången jag får lov att rösta är första gången min pappa får lov att rösta, han har nämligen inte orkat fylla i papperna för att bli svensk medborgare sen nyligen. Lite slött med tanke på att han bott här i tjugo år haha.
Just det får inte glömma att nämna det mest spännande som hänt sen sist jag skrev:

Jag kittlade min pojkvän under fötterna och en fet, svullen blåtira blev resultatet.